Din karriär

När du vill ta nästa steg i din ingenjörskarriär

Byggherre, brandman, ingenjörska? Är det verkligen modernt?

Byggherre, brandman, ingenjörska? Är det verkligen modernt?

Varför är det egentligen viktigt att veta könet i yrkestiteln? Tänk om det skulle heta ingenjörska och ingenjör, beroende på om du är kvinna eller man? Ingenjörska blev du förövrigt kallad om du var änka till en ingenjör under 1800-talet. Helt befängt om du tänker efter. Ändå i folkmun kan du höra användandet ingenjörsman. Det finns fortfarande yrkestitlar i ingenjörsbranschen som inte är neutrala, och kanske borde vi ta ett ordentligt tag i att uppdatera dem till nutid. Är det nödvändigt att det heter besiktningsman, byggherre och tjänstemän lingvistiskt, eller räcker det med att det heter besiktare, exploatör och tjänstepersoner?

Diskussionen kring könsneutrala yrkestitlar är ingenting vi behöver ta upp ur ett feministiskt perspektiv. Det handlar inte heller om att förbjuda användandet av ord, utan istället lyfta fram ord som inte exkluderar. Det handlar om att vara inkluderande, att inte tappa intresset från båda målgrupperna att söka sig mot ett särskilt yrke. De mer neutrala benämningarna är välkomna; och genom att vi använder oss mer av titlar som inte skrämmer bort utan snarare inkluderar alla, kommer nog könsfördelningen att börja bli mer jämna. Det ska inte vara svårt att föreställa sig själv vara byggherre, även som kvinna, bara för att det första som du ser framför dig kanske är en farbror. Ett väldigt specifikt exempel är också sjuksyster eller sjuksköterska, som länge haft ett dominerande antal kvinnor som arbetar eller studerar. Ingenting som egentligen heller ska förbises.

Jämställdhetsarbetet handlar om att inte stänga ute någon, eller att en grupp premieras över någon annan, sällan spelar människans kön roll i ett yrke – det är kompetensen som är viktig. Även om det kan handla om så kallad positiv särbehandling, som är vanligt förekommande vid rekrytering. Speciellt vanligt bland ingenjörer som vill bli mer jämställda i arbetsgruppen. Dock enbart om företaget uppgett detta i deras jämställdhetsplan, ironiskt nog, till diskrimineringsombudsmannen.

Någonting som är förekommande i frågan, är användningen av kvinnliga och manliga i samband med en yrkestitel. Vanligt är tyvärr fortfarande användningen av konstruktör och kvinnlig konstruktör. Detta ger ett tydligt exempel på att vi har förutfattade meningar på vilket kön personen har i ett specifikt yrke och vem som är lämpad för det. Det här påverkar även hur jobbannonser ser ut, där användandet av könskodade och otidsenliga ord stämplade med kön borde fasas ut. Som arbetsgivare är det viktigt visa sin jämställdhet, inte minst i ingenjörsbranschen som idag är mansdominerad. Om företaget består av 85 % män och i en jobbannons söker efter en byggherre, blir det en direkt konsekvens att kvinnor blir mindre benägna att söka sig dit. Svenska språkvårdare har sedan 1960-talet avrått från att använda sig av femininbildande ändelser i yrkestitlar. Det gäller alltså att vi tänker på hur arbetsbeskrivningar är formulerade, där vi ska undvika att använda ett system där samma yrke har olika ord för manliga och kvinnliga utövare.

Det är även intressant att se över hur jobbannonser ser ut idag, beroende på vilken målgrupp som eftersöks. Även om det är undermedvetet så finns det ord som är mer maskulint eller feminint dominerande, där många undersökningar har gjorts för att se skillnaden påmansdominerande branscher mot kvinnodominerade. Självständighet, analytisk och flexibel är vanligt förekommande i mansdominerande yrken, medan samarbetsförmåga, serviceinriktad och noggrann är de mest förekommande i kvinnodominerande branscher. Ganska skrämmande att det fortfarande fungerar så. Därför är det viktigt att företag som lägger ut jobbannonser tänker på vilka kompetenser som kan ses som könskodade. Framförallt viktigt då det visat sig att jobbannonser med maskulinkodade ord i större utsträckning skrämde bort kvinnliga sökare, medan kvinnligt kodade ord inte påverkade manliga sökande i samma utsträckning. Eftersom att ingenjörsbranschen är idag mansdominerande men arbetar mot en mer jämställd bransch, måste vi se till att arbeta bort både könskodade yrkestitlar och könskodade kompetenser och med det bli mer inkluderande.

Vad tycker du? Är detta någonting vi behöver tänka på för att vara i framkant av utvecklingen, eller ska vi istället se det som enbart ord, som används i decennier?